Placeholders logotyp, till startsidan

Fysisk säkerhet

Fysisk säkerhet ska skydda mot att obehöriga får tillträde till platser där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs och mot skadlig inverkan på säkerhetskänslig verksamhet. Hur den fysiska säkerheten utformas beror på vad som ska skyddas och mot vilken typ av hot.

Fysisk säkerhet ska förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där i övrigt säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Fysisk säkerhet ska också förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt. Skadlig inverkan kan till exempel vara explosioner, beskjutning eller försändelser med skadligt innehåll. Fysisk säkerhet ska även skydda mot situationer där obehöriga får insyn i säkerhetskänslig verksamhet.

Ur säkerhetsskyddsanalysen ska framgå vad som ska skyddas och mot vilken typ av hot. Det avgör i sin tur hur den fysiska säkerheten utformas. Andra faktorer som är viktiga att beakta är läge, verksamhet i anläggningen och byggnadstekniska detaljer.

Ett system av säkerhetsskyddsåtgärder

Fysisk säkerhet kan beskrivas som ett system av personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik som tillsammans upptäcker, försvårar och hanterar obehörigt tillträde och skadlig inverkan.

Säkerhetsskyddsåtgärderna är beroende av varandra.

  • Upptäckande säkerhetsskyddsåtgärder är viktiga för att övriga skyddsåtgärder ska fungera. Det räcker till exempel inte med bra dörrar och lås ifall en angripare kan arbeta ostört med att ta sig igenom skyddet. Exempel på upptäckande åtgärder är personell bevakning och tekniska övervakningssystem.
  • Försvårande säkerhetsskyddsåtgärder kan dels vara sådana som fördröjer angriparen, dels sådana som minskar skadorna av ett angrepp. Exempel på sådana åtgärder är stängsel, system för inpassering, fordonshinder, byggnadstekniska förstärkningar, insynsskydd och avlyssningsskyddade rum.
  • Hanterande säkerhetsskyddsåtgärder är sådana som stoppar en angripare, till exempel bevakningspersonal eller polis. Det kan också vara åtgärder som minskar konsekvenserna av ett angrepp som redan skett, till exempel genom att ha en förberedd alternativ plats därifrån verksamheten kan drivas.

Skyddsobjekt

Skyddsobjekt är samhällsviktiga byggnader, anläggningar eller områden som har ett förhöjt behov av skydd mot sabotage, terroristbrott, spioneri, röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret eller grovt rån.

Många verksamheter som bedrivs vid skyddsobjekt omfattas också av säkerhetsskyddslagen.

När ett objekt är klassat som skyddsobjekt innebär det att obehöriga inte har tillträde dit. Bevakningspersonalen, så kallade skyddsvakter, har utökade befogenheter till exempel när det gäller att kontrollera personer och fordon. Vissa skyddsobjekt är det också förbjudet att avbilda, beskriva och mäta. Det betyder till exempel att fotografering är förbjuden.

Regler om skyddsobjekt finns i skyddslagen (2010:305). Det är i vanliga fall länsstyrelsen som fattar beslut om vilka objekt som blir skyddsobjekt.

Senast ändrad

 19 december 2023

Säkerhetsskydd

Dela denna artikel

Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter, Instagram och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor