Säkerhetspolisens underrättelsearbete syftar till att upptäcka, förebygga och förhindra hot. För att minska handlingsutrymmet för våldsbejakande extremism är det nödvändigt att systematiskt reducera plattformarna för rekrytering och radikalisering. Tillsammans med andra myndigheter har Säkerhetspolisen under senare år minskat handlingsutrymmet för den våldsbejakande extremismen i Sverige.

En stor del av Säkerhetspolisens arbete kommer inte till allmänhetens kännedom. Sekretess är nödvändig för att nå framgång i arbetet att skydda Sverige. Att skydda metoderna som används är avgörande för att kunna verka, utan att de som vill skada Sverige kan utnyttja vetskapen om hur Säkerhetspolisen arbetar.

I vissa fall leder Säkerhetspolisens arbete till offentliga rättsprocesser och fällande domar inom ramarna för terroristlagstiftningen. Detta är ett viktigt verktyg för att reducera terrorhotet mot Sverige, men det är långt ifrån det enda. Som säkerhetstjänst är uppdraget att skydda Sverige, inte främst att lagföra individer för brott. Därför strävar Säkerhetspolisen alltid efter att upptäcka och avbryta säkerhetshotande verksamhet så tidigt som möjligt.

Förändrat arbetssätt

Säkerhetspolisens arbete inom kontraterrorism har under de senaste tio åren genomgått stora förändringar. Under delar av 2010-talet var antalet attentatshot mot Sverige och övriga Europa högt. En stor del av Säkerhetspolisens arbete fokuserade på att själva och tillsammans med internationella partners upptäcka och avvärja konkreta attentatsplaner.

Samtidigt fanns flera plattformar i Sverige där våldsbejakande extremistiska rörelser kunde rekrytera och radikalisera nya attentatsutövare. Utropandet av Islamiska statens kalifat bidrog till attraktionskraft och tillväxt. Behovet av att begränsa plattformarnas handlingsutrymme i syfte att minska tillväxten blev allt tydligare.

Flera åtgärder har vidtagits av Säkerhetspolisen för att förhindra radikalisering och minska handlingsutrymmet för rekrytering i Sverige. En av de viktigaste delarna i detta arbete är ett intensifierat samarbete mellan svenska myndigheter. Samverkansrådet mot terrorism och den nationella strategin mot våldsbejakande extremism och terrorism har under senare år utvecklats till viktiga verktyg för samhällets samlade insatser.

Utvecklad myndighetssamverkan

Resultatet av Säkerhetspolisens underrättelsearbete har i allt högre utsträckning lett till åtgärder från andra myndigheter för att begränsa möjligheten att utföra terroristbrott i och mot Sverige.

– Säkerhetspolisen har bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla samarbetet med andra myndigheter för att bli mer framgångsrika i vårt kontraterrorarbete. Vi har blivit öppnare och delar mer information med andra. Det är en viktig framgångsfaktor för att reducera och förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, säger Sofia.

Genom myndighetssamverkan har de reducerande åtgärder som gett bäst effekt kunnat prioriteras vilket i sin tur har inneburit att utrymmet att verka för våldsbejakande extremistiska aktörer har kunnat begränsas. Det kan exempelvis handla om att brott där det är möjligt att nå lagföring prioriteras framför mer komplex eller ideologiskt motiverad brottslighet. Ett särskilt fokus har lagts på att individer aktiva inom våldsbejakande extremistiska miljöer inte ska missbruka samhällets system, som exempelvis socialförsäkringssystemet eller skattesystemet.

– Vi har fördjupat samarbetet med andra myndigheter för att angripa problemet med samhällets samlade kraft. Om vi inte har möjlighet att inom ramarna för terroristlagstiftningen lagföra en individ som befinner sig i en radikaliserande miljö kan individen i många fall lagföras för annan brottslighet. Genom vårt samarbete kan andra myndigheter prioritera upp utredningar mot dessa individer så att det blir svårare för dem att verka, säger Sofia.

Att stoppa fusk med utbetalningar i välfärdssystemet har två effekter. Det minskar aktörernas förmåga att försörja sig och därmed också möjligheten att ägna sig åt terrorrelaterad verksamhet. Det är också viktigt för att förhindra finansiering av terrorverksamheten i sig, både i Sverige och utomlands. Ett systematiskt utnyttjande av välfärdssystemet är en metod för att finansiera terrorism och extremistmiljöers tillväxt.

Utlänningslagstiftningen ger också möjlighet att minska utrymmet för att bedriva terrorrelaterad verksamhet i Sverige. Genom lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, LSU, finns möjlighet att fatta beslut om utvisning av individer som inte är svenska medborgare och som utgör allvarliga säkerhetshot mot Sverige. Säkerhetspolisen, i samarbete med Migrationsverket, använder denna möjlighet för att begränsa tongivande terroraktörer från att utnyttja Sverige som plattform för sin verksamhet.

– Även om det inte alltid är möjligt att verkställa alla utvisningar innebär ett beslut om utvisning enligt LSU att det blir svårare att verka i Sverige. Individen kan få begränsningar i sin rörelsefrihet, möjlighet att arbeta och att få bidrag från socialförsäkringssystemen, säger Sofia.

Strukturell förändring

Svenska myndigheter har också samverkat för att se till att offentliga medel inte används i eller kring verksamheter som verkar för radikalisering och odemokratiska metoder. Det rör exempelvis skolor eller extremistiska religiösa samfund som fungerat som rekryteringsplattformar.

– Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har också varit en viktig del i det samlade arbetet mot våldsbejakande extremism. Genom deras utåtriktade verksamhet har den kunskap som vi fått via vårt underrättelsearbete på ett aggregerat sätt kunnat nå brett i samhället. Inte minst deras informationsarbete i skolor och i socialtjänster runt om i landet har ökat medvetandet och därmed uppmärksamheten på personer som kan vara i riskzonen, säger Sofia.

En utvecklad lagstiftning har också gett fler möjligheter att agera rättsligt. Under senare år har flera lagar kommit på plats för att med större effektivitet kunna bekämpa terrorism. Några sådana exempel handlar om att förhindra finansiering av terrorism, samt resande till och deltagande i terroristorganisationer. Dessa lagar har vid flera tillfällen använts och lett till begränsade möjligheter för aktörer i Sverige att understödja terrorism och terrororganisationer.

Terrormiljöerna har begränsats

Möjligheterna för våldsbejakande extremistiska organisationer som tidigare bedrev rekrytering och radikalisering har kraftigt begränsats.

– Vi kan se ett tydligt resultat av vårt arbete. Det är betydligt svårare idag än för tio år sedan att verka i Sverige i syfte att radikalisera för att genomföra terrorattentat. Miljöernas möjlighet att verka har reducerats kraftigt och vi arbetar mycket mer långsiktigt proaktivt och mindre händelsestyrt. Samtidigt ska man ha med sig att hotet kan förändras snabbt. Vi behöver alltid följa utvecklingen, säger Sofia.

*Sofia är ett fingerat namn.